min obehagstårta

I kapitel tre pratas det om smärta; Vad är smärta? Vilka olika typer av smärta finns det? Hur fungerar vårt smärtsystem, och vad händer om det inte fungerar?  - Det finns inte mycket givna svar, men det finns också faktiskt en del. En hel del saker som, om man lever med smärta eller lever med någon som lever med smärta, är väldigt vital information. En kunskap som hjälper en att förstå det som kan förstås, som hjälper en att inte behöva vara rädd, som hjälper en att kunna ta nästa steg och gå vidare från att hela tiden försöka tabort smärtan till att försöka acceptera den och leva med (eller trots) den.
 
Första uppgiften handlar om att när man lever med smärta så är det inte 'bara' smärta man lever med; man lever också med andra saker - oro, nedstämdhet, sömnproblem, hopplöshet, undvikande, sorg. Oavsett obehag som författaren kallar det, så är dessa obehag också situationsknutna. De varierar beroende på situation, både i intensitet och förekommande. Tillsammans bildar de en "tårta", där de olika tårtbitarna är olika stora. Första uppgiften handlar således om hur min obehagstårta ser ut.
Uppgift: Hur ser din obehagstårta ut?
Använd en stund till att fundera över hur din egen obehagstårta ser ut. olika situationer framkalla rolika känslor, så hur tårtan ser ut varierar säkert. välj en eller två situationer under dagen där du reagerar på något som händer. Försök att säta ord på dina upplevelser och skriv ner dem. vilka ingredienser bestod din råta av denna gång? Vilka känslor kunde du identifiera? Var det bara negativa känslor eller fanns det också någon neutral eller positiv känsla i situationen? Kom ihåg att du kan använda precis vilka ord du vill för att beskriva upplevelsen. övningen handlar om att träna på att notera hur du känner och tänker. Egna, påhittade ord går utmärkt.
 
Situation 1: När jag umgås med vänner
  • osäkerhet inför hur andra uppfattar mig
  • stelhet
  • kissnödig
  • oro inför var toaletten finns
  • jobbigt att behöva gå på toaletten hela tiden
  • rädsla inför hur jag kommer må efteråt
  • oro inför vilka obehag som kommer bli värre
  • planerande av kommande dagars aktiviteter
  • jag är dålig och tråkig och negativ
  • sorg över saker jag inte längre kan göra i den utsträckning jag vill, att jag vill vara mer med mina vänner
  • jag vill vara annorlunda än den jag är
  • jag önskar att jag inte var sjuk
  • ju längre jag umgås desto värre blir utmattningen och smärtan efteråt
  • stress av att jag inte kan umgås så länge som jag vill
  • entusiasm av att dela med mig av mina tankar och känslor
  • glädje över att vara del i ett sammanhang
  • glädje över att jag träffar dem
  • glädje över att jag kunde orka träffa dem

Fan. Det är tungt att göra dessa uppgifter. Att tänka och liksom veta är INTE samma sak som att skriva ner det. Och även fast jag vill sluta så vet jag att det är just det här som är min utveckling. Dessa utmaningar är vad som kommer föra mig framåt för att jag lär känna mig själv bättre, jag får lära mig vad det egentligen är som jag vill förändra, vilka negativa mönster som äter på mig. Det är liksom bara att bita ihop och köra.
 
Allmänt | |
#1 - - Anna:

Hej! Jag har också fibro och ME och känner igen mig i massor som du skriver. Jag bara undrar hur det går för dig nu med bebis och allt. Jag har själv en dotter på 1 år nu och jag har blivit sjukare sen hon kom. Tycker det ät väldigt tufft nu. Hur mår du?
Såg att du varit på Gottfries, bor du i Göteborg? Jag fick också mina diagnoser därifrån. Kram Anna

Svar: Hej Anna!
Just nu är lillen ca 8 mån, och det blir tuffare o tuffare rent fysiskt. Hon vill vara överallt o aldrig stilla, och det fungerar inte så bra med min kropp då. Har domningar i ryggen, ischiasvärk o domningar i benet, muskelinflammation i armen. Jag tycker det är svårt att hålla mig helt glad när det blir såhär. Jag bor i fbg, kom till gottfries på egen remiss! Hur mår du? Kramar!
Josefin

Upp