vänskap och barn


I helgen var vi på en sån fantastisk middag! Nästan hela gänget var samlade, hösten sprakade utanför och två småttingar (fyra respektive åtta månader) fanns på plats, samt två gravidmagar (femte respektive åttonde månaden). Och det var så underbart! Vi var liksom inte bara ett kompisgäng längre, utan vi var ett gäng familjer!
Vi var inte längre 20-åriga partyprissar utan vi var vuxna vänner, med lång historia. Vi hjälptes åt med barnen, vi åt och skrattade, vi pratade politik men mest barn (såklart), drack kaffe och hade det gott. Det var faktiskt den bästa träffen vi haft. Jag kände en slags gemenskap som jag inte känt innan, och även fast jag var helt sönderstressad och bara ville krypa in under täcke och släcka lampan när det var dags att åka så gick allting bra. Jag kunde delta, jag kunde bära barnen och vara med. Jag vill faktiskt att kvällen aldrig skulle sluta, och jag längtar till nästa gång vi alla ses. Då finns det en till liten med i gänget och det är ännu kortare tid tills vår lille pys kommer! 

Allmänt | barn, fibromyalgi, gemenskap, gravid, kroniskt sjuk, kroniskt trötthetssyndrom, kärlek, lycka, me/cd-spelare, middag, vänskap | |
Upp